Det har nu gått 1,5 vecka sedan missfallet.
Det har varit både tårar, ångest och mycket känslor här hemma sedan dess.
Jag har jobbat som vanligt förutom några dagar hemifrån. På jobbet kan jag släppa tankarna en stund, mycket pga att det generellt är väldigt fullt upp just nu med flera stora upphandlingar, omförhandlingar och kundmöten. Men självklart också för att jag har bra kollegor som peppar mig till max.
Ni ser ju hur kul jag har på jobbet. Här när vi spelade in en scen ur Alien till årets konferens som hade Oscars-tema!
Adéle är sjukskriven ett tag. Vet att hon mår dåligt av att vara sjukskriven då hon inte vill verka svag. Hon ger alltid 100% på jobb, träning eller i övriga livet och när det inte blir så känner hon sig dålig.
Jag tycker Adéle är den starkaste människan jag någonsin träffat. Allt hon tvingas gå igenom och ändå aldrig gnäller. Man måste våga vara sjuk och svag, må dåligt och bara vara hemma. Hur ska man annars orka återhämta sig om man bara skjuter problemet och måendet framför sig?
I helgen var vi på bröllop då Adéles barndomsvän Isabell gifte sig med Henrik. Länge sedan jag skrattade så att jag hade ont i käkarna.
Det var otroligt fint och och ett ganska lagom bröllop.
Adéle fyllde även år i lördags och i vanlig ordning väckte jag henne med sprakande Isfacklor och frukost med paket i massor på sängen .
När vi mår dåligt eller möter motgångar brukar alltid det första vi gör är att vilja fly. Resa till ett varmt ställe några veckor för att komma på andra tankar. Så även denna gången. Antingen får det bli en kortare resa på någon vecka i år eller en längre i februari.
Vart hade ni velat åka nu?
Vi förlorade vårt barn i somras i v.22 och nu har vi bokat en 5 veckor semester till andra sidan jordklotet. Kuratorn sa fr vi flyr, men jag känner att då får jag fly.
Beklagar missfallet Emma, men hoppas ni får en superhärlig semester iaf. All kärlek till er!