ivfpappan.se

Ivfpappan – En lång förlossningsberättelse

Så var det äntligen dags för ett slut på en låååååång resa……

 

En kort förklaring:
cytotec – en medicin för att påskynda förlossning
ctg – en maskin som mäter bäbisens och mammans hjärtfrekvens och kvinnans sammandragningar.

 

SÖNDAG 8/9

 

Söndagen den 8/11 åkte vi in till BB Danderyd för en rutinkoll då Adéle tyckte att hon hade minskade fosterrörelser. Då hade vi redan gått över tiden med 3 dagar.

Efter undersökningar av både barnmorskor och läkare där allt såg bra ut förutom en misstänkt begynnande havandeskapsförgiftning sa helt plötsligt läkaren -det är väl lika bra att sätta igång och få ut den här lilla krabaten när du ändå gått över några dagar.

Jag såg hur Adéle frös till is och att det gick upp för henne att det faktiskt var dags. Hon började gråta av rädsla och fick nästan panik.

Läkaren sa då att vi skulle skrivas in nu men att de inte skulle sätta igång henne förens dagen efter så att vi får sova i lugn och ro på BB avdelning 6.

 

Måndag 9/9

 

På måndagen väcktes vi kl 08 för att kolla blodtrycket. Det hade gått ner något så vi fick gå och äta lite frukost tillsammans.

Kl 10 kom en läkare för att göra ultraljud och gynundersökning. Även denna läkare misstänkte att en havanskapsförgiftning var på gång och tyckte att Adéle skulle sättas igång genom cytotec lågdos.

 

11.05 fick Adéle första dosen. Därefter åkte jag hem en sväng till katterna.

Under tiden var Adéle uppkopplad mot ctg och sammandragningarna hade satt igång utan att hon egentligen kände det. Dos nummer 2 intogs.

Jag handlade med lite lunch och väl tillbaka på BB fastnade jag givetvis i hissen. Nu missar jag förlossningen hann jag tänka innan hissens dörrar öppnade sig mellan 2 våningar och en vaktmästare släppte ut mig.

 

Kl 15 var det dags för ny ctg, tredje dosen cytotec och därefter tog vinden promenad till huvudentrén dör vi köpte lite kaffe för att att sedan ta en lååååångsam promenad tillbaka. Otroligt skönt med luft.

 

17.00 och dags för ny ctg-koll. Något fler värkar men inte så ont och ytterligare en dos cytotec intogs. Sedan passade Vi båda på att sova lite fram till kl 19 då det var dags för nästa ctg och ytterligare en dos cytotec.

 

Nu började min abstinens efter indisk mat så jag ringde upp en kollega som bor i Danderyd nära BB för konsultation. En kollega som precis som jag är bestatt av indisk mat. Fick några olika val innan jag målmedvetet åkte till den lokala indiern.  Därefter avnjöt vi den indiska maten samtidigt som vi kollade idol.

 

22.44 spydde Adéle upp sin mat. Onödigt

 

23.45 var det återigen dags för ctg och cytotec. Jag somnade…

 

01.35 sover jag fortfarande. Adéle kopplas återigen upp på ctg och 02.09 intas cytotec dos nummer 7.

04.11 och jag sover fortfarande. Adéle kopplas återigen till ctg och 05.01 ges sista dosen cytotec. Därefter somnar även Adéle.

 

Tisdag 10/9

 

07.45 blir vi väckta av en trevlig barnmorska som tar blodprov,

 

09.00 kommer 2 st läkare och 1 läkarstudent som ska undersöka Adéle.

Adéle är nu öppen ca 2 cm och de satte nu in en ballong. Den drar man i lite då och då för att se när man är tillräckligt öppen.

 

Därfter gjordes en ny ctg, Adéle fick en värmekudde pga värkarna. Adéle somnar och jag passar på att åka hem till katterna en stund.

När jag kom tillbaka käkade vi återigen indiskt. Livet <3

Kl 14 kom en ny läkare och drog i ballongen. Den åkte  ut direkt vilket fick läkaren att tro att den blivit ditsatt fel. Efter en del övervägande sattes en ny in. Men då även den åkte ut beslutade hon att vi skulle flyttas ner till förlossningen.

Nu ringer vi även Adéles bästa kompis Fanny. Fanny jobbar som barnmorska på Danderyd men är ledig denna vecka. Hon kommer in på stört.

 

16.15 tar Fanny hål på hinnorna och klart fostervatten forsar ut. Vattnet har nu officiellt gått !

Ivfpappan

Därefter kollar vi på kapten klänning och Adéle står upp för att bäbisen ska fixeras och komma ner mer.

Strax efter 18 får Adéle värkstimulerade dropp. Vi (mest jag) testar lustgas och har det allmänt kul.

 

Fanny undersöker då och då Adéle och hon är nu öppen 5-6 cm.

Värkarna kommer nu ofta och är starka varpå Adéle får epidural. Hon beskriver epiduralen som magisk. Den tog bort typ all smärta.

Därfter kollade vi idol, testade mer lustgas och undersöktes till och från.

 

Kl 03 kom en läkare som tillsammans med Fanny beslutade att inte ge mer värkstimulerande och sprutade in nån gel som skulle lätta upp livmodertappen som fortfarande hade en kant. Efter påfyllning av epidural fick vi sova. Även Fanny passade på att gå till deras övernattningsrum för att sova.

 

Onsdag 11/9

 

Kl 09 får vi lite frukost innan det är dags att fortsätta. Nu sattes värkstimulerande in igen.

Kl 10.20 beslutade Fanny att vi skulle testa något som heter spinning baby. Circus-gympa typ… Adele låg i sängen medans jag och Fanny lyfte ett lakan under henne i otakt. Vi liksom rullade Adéle fram och tillbaka. Mycket märkligt men vi skrattade så vi nästan grät.

Adéle gjorde även nån övning med en pilatesboll. Det kan ha varit fler moment som jag av någon anledning förträngt.

 

Kl 12.20 har huvudet kommit ner lite till men värkarna är något svagare. Vi fortsätter med vårt träningspass som dom kallade spinning baby.

 

14.30 och Adéle är öppen ca 8 cm.

16.00 är Adéle öppen ca 9 cm och får nu vila en timme.

 

17.30. Adéle är nu öppen 10cm. Huvudet fortfarande inte så långt ner dock. Värkstimulerande dropp ökas i styrka,

 

kl 20.40 börjar allvaret. Kryssandet. Min skräck… Hatar att se Adéle ha ont. Men hon är bestämd att det är dags att vår lilla pojk ska komma.

Krystandet går bra och Adéle kämpar på. Krystar både på pallen och i gynsängen. Jag håller Adéles hand samtidigt som jag har huvudet ner i kudden.

 

21.10 konstaterar Fanny tillsammans med en annan barnmorska att han inte kommer ner som han ska. Det går segt med andra ord. De beslutar ändå att Adéle ska fortsätta krysta, Hon kämpar återigen på och jag känner mig som ett barn bara vill att allt ska vara över.

 

21.50 kommer läkaren och de beslutar sig för att avbryta för att utföra ett akutsnitt istället. Detta då Adéle precis som sin mamma och syster har för trångt bäcken. Detta misstänkte vi tidigt men tyvärr får man inte röntga sitt bäcken längre. (Undantaget sätesfödsel)

Vi får tid för snittet omgående och Adéle rullas nu upp till en sal. Här har hon extremt ont och skriker att de ska hjälpa henne.

I salen finns ca 10 personer. Det är flera läkare, narkossjuksköterskor, undersköterskor, koordinator osv. Kände mig så trygg direkt.

 

Efter att de fyllt på en större dos epidural och konstaterat att Adéle inte hade någon känsel sa ena läkaren- ”Nu är det väl dags att vi plockar ut honom va?”

 

Därefter gick allt så snabbt. Jag satt vid Adéles huvud och höll henne i handen. Väldigt snart hörde jag ett litet gnyende och blev så glad.

Strax därefter kom Fanny med snabba steg, vår nyfödda son i famnen och bad mig följa med till rummet bredvid. Jag fattade direkt att det var något som inte riktigt stämde,

I det lilla rummet som sitter ihop med operationssalen väntade en till läkare, De la vår nyfödda son på ett litet bord och jag såg hur han försökte andas men att det inte riktigt gick. Fanny tillsammans med läkaren höll en liten grej över bäbisens mun och tryckte,

Jag såg hur vår lille nyfödda sin blev helt blå. Alltså verkligen helt knallblå.

Tusen tankar snurrade. Skulle allt bara sluta här? Efter allt vi fått igenom.

 

Fanny säger att hon larmar och trycker på en knapp på väggen. Det börjar tjuta.

Narkossköterskan kommer in och ber någon prata med den oroliga mamman. Adéle har hört ljudet och undrar varför det tjuter. Läkaren förklarar då att de är ett annat rum som larmar på dem och att det inte är någon fara, bra ljug.

Mitt bland alla står jag. Ser vår lilla bäbis bli blåare och blåare. Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.

Precis när det stormar in ytterligare ett team av läkare börjar han andas som han ska. Nästan direkt blir hans blåa hud rosa och han börjar skrika.

Jag ser hur alla i rummet pustar ut och jag vill bara kräkas.

Fanny lindar in honom i en handduk och går in till Adéle.

Adéle ligger fortfarande på operationsbordet och har där drabbats av en ganska kraftig blödning, förlorat 1,6 liter blod och ligger och spyr i en påse. Fanny håller honom mot hennes ansikte. Det vackraste jag någonsin sett.

Därefter tar jag och Fanny med den lilla gossen ner till en annan avdelning för att väga och mäta honom.

 

Ivfpappan

Noel… 4090gram och 54 cm. Nästan lika lång som sin pappa redan vid födseln…

Därefter gick vi upp till Adéle som var på uppvaket och äntligen fick han ligga på hennes bröst, Jag kunde nu äntligen på riktigt andas ut.

På uppvaket fick vi vara några timmar tills Adéle kunde röra benen igen. Därefter kördes vi till avdelning 7. Vi är föräldrar .. Allt  ses plötsligt så självklart, som att vi alltid varit föräldrar,

När jag hämtade upp våra väskor från avdelningen vi var på hade Fanny ställt fram en present och en flaska bubbel. Älskade Fanny. Blir gråtfärdig varje gång jag tänker på allt hon gjorde för oss. På sin lediga vecka, från start till mål. Lugnade både mig och Adéle.

Aldrig har en gudmor varit mer självklar,

Köpte biljetter till Håkans sista spelning i Göteborg nästa år till Adéle och Fanny för allt slit de genomgått. Så kan de unna sig lite i Götet en helg medans jag och Noel får lite egentid.

 

 

Adéle – du är den starkaste människan jag någonsin träffat. Jag är den mest tacksamma människan i världen som har dig. Jag älskar dig!

 

Fanny – Vi älskar dig mest i världen. Tack för allt !

 

Ivfpappan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (4)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Se fler...
stats